Direktlänk till inlägg 4 mars 2009

John Geanakopolos – Vad ekonomer inte förstått

Av Sunda Pengar - 4 mars 2009 09:30




”Sluta att vara så besatt av räntan” säger Geanakopolos och pekar på att ekonomer fortfarande inte korrekt avspeglar marknaden genom att inte ta med hävstången på lån i deras ekonomiska teorier.

Många ekonomer som förespråkar penningreform eller har en alternativ syn än konsensus på ekonomiteori idag har i regel som grund att dagens modeller många gånger inte är förankrade i verkligheten.

Mysteriet med konjunkturcykler som en form av mystiskt återkommande fenomen men vars uppbyggnad inte förklaras är återkommande problem. Man talar om bl.a ”Creative destruction” och andra vaga uttryck för att påvisa hur en negativ konjunkturcykel är ”positiv” då den rensar ut svaga företag snarare än stannar av hela ekonomier.

Artikelförfattaren Geanakopolos säger som det är i hans artikel publicerad i Nature, Englands ledande vetenskapsmagasin och baserar sin klarsynthet på verkliga observerbara fakta inom ekonomin.

Om vi återkopplar till mitt senaste blogginlägg angående BIS och hur krediter driver huslån skräder inte John med orden.

”Variation i leverage has a huge impact on the price of assets, contributing to economic bubbles and busts”, vilket överensstämmer med BIS observationer att lågkonjunkturer kommer i regel efter en period av kraftig expansion i krediter och tillgångspriser.

Han observation är skarp och enkel. Reglera hävstången och inte räntan. Det är svaret för en ekonomi i kris.

Han pekar på att ett lån har två viktiga delar. Räntan och säkerheten. Storleken på båda regleras av tillgång och efterfrågan. Alltså om banken är tveksam så ökar storleken på säkerheten och räntan och tvärtom. Storleken på säkerheten är det som avgör hävstången.

Standardteorier i ekonomi i deras ekvationer om utbud och efterfrågan tar med räntenivåerna och säkerheten. Dock antas eller ignoreras möjligheten till konkurs vilket i praktiken ignorera hävstången eller så antas den vara konstant och på så sätt kan man sätta räntan i ekvationen.

Standardteorier antar vidare att tillgångspriser speglar något typ av fundamentalt värde. John argumenterar att vissa investerarklasser ser tillgångar som mer värda än resten av befolkningen, t.ex hedgefonder eller stora investmentinstitut. Det kan bero på större riskaptit, att de är mer sofistikerade eller att de helt enkelt gillar tillgångarna mer.

En sådan investerare är villig att belåna sitt egna kapital för att nå en större mängd tillgångar vilket är väldigt vanligt idag med t.ex forex trading som ett typexempel.

Som ett resultat av detta så ökar tillgångspriser kraftigt i tider av uppgång och blir för höga och i nedgång undervärderas dem. Det här refererar han till som hävstångscykeln.

” Leverage dramatically increased in the United
States from 1999 to 2006. A bank that in 2006
wanted to buy a AAA-rated mortgage security
could borrow 98.4% of the purchase price, using
the security as collateral, and pay only 1.6% in
cash. The average leverage in 2006 across all of
the US$2.5 trillion of ‘toxic’ mortgage securities
was about 16 to 1, meaning that the buyers paid
down only $150 billion and borrowed the other
$2.35 trillion. Home-buyers could get a mortgage
leveraged 20 to 1: a 5% deposit. Security
and house prices soared.”

I citatet ovan visar han mycket enkelt hur hävstången har gett stor effekt på ekonomin och fortsätter med resultatet, alltså var vi står idag.

"Today leverage has been drastically curtailed
by nervous lenders wanting more collateral for
every dollar loaned. Those toxic mortgage securities
are now leveraged on average
only about 2 to 1. Home buyers can
now leverage themselves at only 5 to
1 if they can get a government loan,
and less if they need a private loan
."

Att upplös hävstången eller som Wall street metaforsikt kallar ”the unwinding of markets” är alltså vad som orsakar denna totala kris vi ser i finansmarknaderna idag och är huvudanledningen till fallande huspriser och värdepapper.

Det är uppenbart att dena cykel inte kan stoppas genom att klaga på giriga personer på wallstreet eller att uppmana alla att ”sitta lugnt i båten” som är mottot när man går in i en kris i media.

Vad riksbanken bör göra är att reglera hävstångerna på finansmarknaderna. Problemet är att den officiella hållningen inom centralbanker idag är att om man ökar kravet på säkerheter som jämställs det med ”a tax on banking” vilket jag bloggat tidigare om utifrån en BIS artikel.

Att begränsa hävstång i goda tider och stödja den i svagare konjunktur ger stabilare marknader istället för idag att trycka miljarder och slänga till bankerna till 0 ränta och hoppas att det vänder utan att ha någon egentlig grund utan snarare hoppas att bankerna ska sänka sina utlåningskrav.

Sluta att vara så besatt av räntan.

 
 
Ingen bild

Håkan

4 mars 2009 14:14

Tycker att John Geanakopolos förslag bara är ytterligare ett i raden av hopplösa förslag till utlåningsreglering.

Nackdelarna med utlåningsreglering är (minst) två: För det första slår regleringarna över hela spektret, dvs lånen blir dyrare också för den produktiva ekonomin. För det andra innebär alla långsiktiga tak för utlåningen att banker riskerar att gå i konkurs pga att inlåningsräntorna blir större än utlåningsräntorna. En sådan fatalitet tar visserligen tid och döljs i det längsta, men faran finns där.

Till detta kommer praktiska svårigheter. Det kan vara svårt att avgöra när en minskning/höjning av hävstångseffekten skall sättas in, och den kan ge alltför dramatiska "signaler", etc.

Hur skall man över huvud taget reglera ett system som tvångsexpanderar på grund av ränta? Min åsikt är att det inte går. Den enda möjliga "regleringen" är att man sänker räntorna till en nivå som motsvarar den produktiva ekonomins utveckling.

För detta krävs en monetär reform.

Den stora skiljelinjen går således mellan ekonomer som Rickard C Cook, Bernhard Liataer, Sunda Pengar, Ellen Brown m fl å ena sidan - samt regleringsivrande mainstreamekonomer å andra sidan.

På den ena sidan reformister, på den andra sidan regleringsförespråkare.

 
Ingen bild

Sunda Pengar

5 mars 2009 05:32

Bra inlägg Håkan. Sant som du säger, reglering har alltid sina brister. I det monopoldrivna banksystemet vi har idag är förhindring av kraftigt ökande leverage blir ett effektivare och mindre "trubbigt" instrument än räntan. Samma svårigheter som att sätta rätt ränta gäler även svårigheten till att kontrollera leverage.

Att bidra med en ökande mängd kreditbas från centralbanken kan ge de inflatoriska behoven tillfredställda rent generellt.

Han har dock en poäng, att stagnera leverage generellt skulle ge stabilare ekonomi om vi inte kan reformer dagens system.

 
Ingen bild

Ola

6 mars 2009 13:48

Är ekonomiteorierna felaktiga på något sätt varför blir det alltid kriser,
Kan felet vara ständiga löneökningar som driver upp inflationen, som sedan felaktigt bekämpas med räntan och minskning av penningmängden,

Sunda pengar har du tänkt på att det kan vara något fel i hur vi styr våra ekonomier?

Jag såg att det skulle bli en kris, ekonomiteorierna är felaktiga, då är det lätt att förstå varför vi fick en kris.

 
Ingen bild

Sunda Pengar

9 mars 2009 09:38

Hej Ola.

Problemet med ekonomiska teorier idag är deras grundantaganden om ekonomiska förhållanden som inte går att bevisa.

Sen en brist på konsensus i vad som menas. Free markets verkar betyda statlig subvention av kreditmonopolet och reglering internationellt som gynnar de redan etablerade.

Att marknader korrigerar sig självt har visat sig att ine vara sant nu när vi har haft några systemkrsier de senaste månaderna.

Till sist så är det inte löneökningarna som är inflationsdrivande i stort. Löneökningarna är en konsekvens av kraftigt ökande tillgångspriser vilket driver ökade lånebehov vilket sedan driver lönerna.

Löneökningar är en konsekvens av kraftigt ökande kreditmängd, inte en orsak till den.

 
Ingen bild

Ola

9 mars 2009 22:13

Tack för svaret

Hypotetiskt vad skulle hända om alla fryste lönerna på dagens nivå, fungerar marknaden så kan företagen inte höja priserna på varorna. Hur kan vi få inflation utan löneökningar?

 
Ingen bild

Sund Pengar

10 mars 2009 05:43

Hypotetiskt skulle vi få en arbetarklass med konsekvent försämrad levnadsstandard, social oro och en total avsaknad i efterfrågan på produktion.

De överskott den absoluta massan kan producera skulle gå till topp 1% av befolkningen och en massiv ekonomisk polarisering.

Titta på Estalnd idag, det är exakt vad som händer där.

 
Ingen bild

Sunda Pengar

10 mars 2009 05:47

Glömde kommentera.

Reallönerna i USA har inte rört på sig de senaste decennierna. Befolkningen har löst det med kortsiktig finansiering genom kredit, belåna huset både 1 och två gånger och ha två skräpjobb till minimilön.

Finansmarknaden har löst bristen genom att ta hutlösa räntor och haft mycket dubiösa lånestandarder vilket innebär att majoriteten av låginkomsttagarnas inkomst gått till den finansiella sektorn istället för att skapa efterfrågan i produktionssektorn.

Medelklassen försvinner, vi får extremt rika och extremt fattiga, det är vad som händer när bankerna får sätta den politiska agendan.

 
Ingen bild

Ola

10 mars 2009 17:43

Lönestopp måste inte göra fattiga fattigare, funkar marknaden så sjunker priserna.
Funkar inte marknaden skor rika sig ändå trots löneökningar (din kommentar var att rika nu hade skott sig)

Finns det några belägg för att löneökningar gynnar fattiga?
Löneökningar ger bara inflation, vem kärnar på det fattiga?

Löneökningar är orsaken till värdens ekonomiska problem, alla länder har löneökningar, höger vänsterregeringar har löneökningar, det som gör att inga ekonomiteorier lyckas måste finnas i varige ekonomi, vad mer än löneökningar finns i alla ekonomier?

Löneökningar leder till inflation, den bekämpas med räntor minskning av penningmängd, inflationen bekämpas på fel sätt bekämpningen leder till kris i ekonomin.
Felet kan minskas om man har hög tillväxt i ekonomin (inflationen minskas av produktivitetsökningen)

 
Ingen bild

Håkan

10 mars 2009 22:44

Ola;

Du har rätt i att det finns något grundläggande i ekonomin som man missat att diskutera tillräckligt. Men det är inte löneökningarna som är boven, det är exponentialfunktionen ränta på ränta....

Man kan se på penningmängden som en levande organism. Den andas in och andas ut. Varje andetag symboliserar ett lån i en bank. Penningmängden ökar vid utlåning och minskar vid amortering. Banker skapar alltså helt nya pengar vid långivning, och lånebeloppet försvinner helt vid amortering.

Sett ur detta perspektiv är penningmängden konstant. Men i realiteten är det inte så. Kruxet är pengar till räntebetalningarna. Dessa pengar kan inte skapas specifikt på samma sätt som ett lån. Räntebetalningar måste i stället "tas" från den existerande penningmängden (som alltså lite förenklat består av alla andras lån).

Vi har alltså den situationen att mängden pengar i ett givet ögonblick inte räcker för att alla skall kunna betala sina räntor. Om alla skall ha råd att betala räntorna så behövs det hela tiden nya och kontinuerliga tillskott i penningmängden.

Bankerna måste alltså låna ut mer (eftersom långivning i vårt nuvarande system är det enda sättet penningmängden kan fås att växa). Men om bankerna lånar ut mer så uppkommer det nya räntekrav, som måste finansieras med ännu mera lån, osv. En ond cirkel har uppstått - en tvångsmässig kreditexpansion.

Penningmängden andas alltså konsekvent in mera luft än den andas ut. Till slut svimmar/spricker den.

(Om man vill kan man kalla detta ett "externt" tvång. Det finns också ett "internt" tvång, nämligen kravet på ränta på insatta pengar. Alla pengar utom sedlar och mynt finns på bankkonton, och förräntas hela tiden. Även om jag placerar pengar i tex aktier så finns det ett bankkonto i botten. En exponentiell ökning av penningmängden är också här genom inlåningsräntan en obeveklig process, även om räntenivån kan variera).

Sammanfattningsvis: Penningmängden kan i nuvarande system vare sig minska eller hållas konstant. Så länge banksystemet fungerar normalt är penningmängden dömd att växa.

Om tillväxten i realekonomin inte kan hålla jämna steg med penningmängdstillväxten (vilket den aldrig kan i längden) uppstår ett överskott på pengar som kanaliseras som inflation. Löne- och prisspiralen uppstår i praktiken ganska spontant, i och med att en ständigt ökande mängd räntekostnader i producentledet måste bakas in i priset på varor och tjänster, med prishöjningar som resultat.

Löneökningar är på så sätt en viktig kanal för den oundvikliga inflationen. Om lönerna inte växte skulle bankkriserna uppstå ännu fortare och oftare, eftersom färre människor skulle ha råd att låna.

Men hela systemet måste göras om, det fungerar inte. Banksystemet fungerar inte med utlåningstak, och det fungerar inte heller utan utlåningstak. En monetär reform med tyngdpunkt på en radikal minskning av förräntningen av pengar är nödvändig för att få ett hållbart system.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Sunda Pengar - 8 december 2010 08:24


  Tidigare har det ofta rapporterats om hur olika forslag har pressats genom kongressen i USA for att få FED att lämna uppgifter på de utländska instutitioner som har ”fått” pengar av FED under finanskrisen för att hålla uppe värdet...

Av Sunda Pengar - 8 november 2010 11:03


  (På bild, Elizabeth Coleman)   Hyffsat spektakulärt klipp där det är gapande uppenbart att de amerikanska myndigheter som är satt att utreda oberoende instutitioner inte gör det i det amerikanska rullande dörr systemet mellan kritisk gra...

Av Sunda Pengar - 14 december 2009 10:55


  Kritiken från det Isländska folket har varit så tunga och lokal media så pass uppmärksam att IMF har känt sig tvungna att skriva ett öppet brev till ”open civil meetings” vilket består av flera medborgarrättsliga grupperi...

Av Sunda Pengar - 10 december 2009 06:28


  Don Blankenship, en av många hatad man för att öppet kritisera de vetenskapliga undersökningarna om klimateffekterna och koldioxid här i en intressant intervju. Intervjun gäller i största del Global Warming men blir riktigt intressant en...

Av Sunda Pengar - 9 december 2009 06:03

  Version:1.0 StartHTML:0000000105 EndHTML:0000005714 StartFragment:0000002291 EndFragment:0000005678 Fed ligger under hårt tryck från flera håll. Ron Paul driver fortsatt korståg för att göra en oberoende revision av FED som har...

Presentation

Fråga mig

7 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16 17 18
19
20
21
22
23
24 25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2009 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS


Skapa flashcards