Ecador tillhör ett i raden av många länder som har gått igenom tunga lån från världsbanken och därefter inte haft möjlighet att strukturerar sina återbetalningar.

Mitt i en finanskris är det inte ovanligt att länder inte kan betala sina statsväxlar vilket betyder konkurs i princip för nationen.

Rafael Correa, Ecuadors president beskriver skulderna såhär:

"as president I couldn't allow us to keep paying a debt that was obviously immoral and illegitimate"

De internationella institut Rafael pratar om syftar på Världsbanken och andra internationella låneorganisationer som han kort och gott beskriver som ”monster”.

Ecuador skuldsattes på 70talet under flaggen av IMF och privata konsultorganisationer t.ex MAIN, gjorde olika ekonomiska studier på landets resurser och vilken infrastruktur som skulle behöver för att kunna exploatera dem.

Steg två bestod i att kraftigt överdriva tillväxten landet skulle åtnjuta i termer av BNP som konsekvens av dessa infrastrukturprojekt.

Steg tre var att övertyga ledarna på olika sätt hur dessa lån skulle lyfta landet upp ur fattigdom och skuldsätta dem till den grad då det aldrig skulle ha möjlighet att återbetala.

Steg fyra är att svälta landet på kapital. Lånen som skulle gå till de stora projekten lämnade aldrig USA då de sker under villkoren att amerikanska entreprenörsfirmor ska sjösätta programmen vilket innebär att pengarna aldrig lämnar USA i praktiken och omsätts då inte i värdlandet.

Världsbanken har mer eller mindre erkänt att de sysslade med vad som kallas ”Predatory lending” eller medvetet djupt skuldsatt nationer med intentionen att det inte ska kunna återbetala.

“It’s practically the same obligation being discounted and forgiven again and again,” Porzecanski said. “It could well end up being a more punishing restructuring than Argentina has delivered.”

Fördelen med att slänga in ett land i konkurs är att man kan erbjuda debt restructuring eller omorganisering av lånen. Efter att man varit så pass givmild måste landet göra en rad koncessioner av deras statliga tillgångar och sälja av dem till internationella organisationer och sedan börja om cykeln.

Om programmet lyckas riktigt bra så kan man lyckas införa en dollarisering av landet vilket i praktiken innebär att de aldrig kommer att ha en betalningsförmåga då de inte aktivt kan styra sin penningmängd.

Ecuador lånade initialt 3 biljoner USD vilket de har defaultat på ett par gånger redan sedan deras första lån och idag är skulderna efter alla ränteeffekter på ca 10 biljoner.

De privata skulderna är de mest dyra och står för 44% av landets alla räntekostnader.

Vad Rafael gör idag är däremot historiskt. Han har i princip förklarat att deras skulder är olagliga, omoraliska och därmed vägrar att betala dom och förklarar landet tekniskt insolvent trots att de har betalförmåga.

“This country is not one where the culture puts any value on paying debt,”

Den här ekonomiska revolution Ecuador sjösätter kommer inte att ses med blida ögon av etablissemanget och kommer att följas mycket noga. Går Ecuador igenom med det här och slutar att betala av alla sina utländska skulder vore det det första av sitt slag.

Det innebär också som konsekvens att de måste lämna dollarn som deras valuta och återinföra en egen mycket snart då det kommer att bli utfrysta internationellt.

Helt klart en spännande utveckling och vi får se vad som händer. Blir det här lyckat så är det möjligt att många Latinska länder kommer att följa exemplet och göra sig fri internationell usury.